Pressmeddelanden från Umeå universitet

Från tennsoldater till datorsimuleringar

[2018-04-23] I en ny avhandling vid Umeå universitet belyser Tomas Karlsson krigsspelens långa historia. Undersökningen löper över 200 år och visar hur förvånansvärt mycket i krigsspelen som är sig likt trots den omfattande tekniska utvecklingen på området.

Tomas Karlsson Foto: Henrik Bengtsson

När dagens människor hör ordet ”krigsspel” tänker nog de flesta på dataspel, och tror kanske att krigsspel är ett nytt fenomen, förknippat med datorer. I avhandlingen belyses en del av krigsspelens långa historia, från 1800-talet till nutid. Krigsspelen som undersökts har varit både av militär- och underhållningstyp och omfattar brädspel, krigsspel med tennsoldater samt avancerade digitala simulatorer.

– Krigsspelen har länge använts för att förmedla bilden av pågående krig och konflikter. De har av militära organisationer använts för att iscensätta framtida hypotetiska krig. Som en del av samhällsberedskapen har krigsspel dessutom visats upp för allmänheten, säger Tomas Karlsson och fortsätter:

– Här har den bild av krig och krigföring som förmedlas genom krigsspelen ofta skildrats genom fältherrens perspektiv. Med kartor, symboler och pilar har krigsspelen bidragit till att skapa en bild av krigföring ”ovanifrån”.

Undersökningen löper över ett stort tidsspann, ungefär 200 år, och under denna tid har en omfattande teknologisk utveckling skett. Militärteknologiskt har krigföringen förändrats, kärnvapen och övervakningssatelliter har introducerats. Datorsimuleringar och virtuella världar har kompletterat de äldre krigsspelens kartor och markörer.

– Trots detta har förvånansvärt mycket i krigsspelen varit sig likt. Även om nutidens krigsspel ofta äger rum på datorer är det likartade regelsystem som används som i äldre tiders krigsspel. Överlag har de föreställningar om krig från ett instrumentellt och militärt perspektiv som fastslagits under 1800-talet som varit förhärskande.

Tomas Karlsson berättar vidare hur krigsspelen dessutom, ibland på ett underliggande plan, förmedlat föreställningar om maskulinitet förknippade med krig. En ofta förekommande maskulin hjältetyp som förknippas med krigsspel i olika tider är den geniale fältherren som med sina speciella egenskaper kan påverka historiens gång.

– Utanför militära kretsar har krigsspel använts som underhållning. En del av det som gjort spelen underhållande är att de legat nära sina militära förlagor. Därigenom har det hetat att de förmedlat mer eller mindre ”autentiska” representationer av krig i det förflutna. Det som kallats ”autentiskt” har i sin tur varit förknippat med idealiserade bilder av krig och maskulinitet.

Avhandlingen bygger på en undersökning av olika källor, främst har krigsspelsböcker och reportage om krigsspel använts. Resultatet av genomgången av detta material ger en bild av hur krigsspel länge använts för att visa hur krig sett ut och fungerat.

Avhandlingen Låtsaskrigen: föreställningar om krig, maskulinitet och historia i krigsspel under 200 år finns publicerad digitalt

Kontakt:

Tomas Karlsson, tomas.karlsson@umu.se, tel. 0736-73 19 85

Pressbild  

Om disputationen:

Fredag 27 april försvarar Tomas Karlsson i ämnet Historia med utbildningsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling Låtsaskrigen: föreställningar om krig, maskulinitet och historia i krigsspel under 200 år.

Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Esbjörn Larsson, docent, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Redaktör: Per Melander

Adress till nyheten:
http://www.humfak.umu.se/nyhet//.cid291452


Presskontakt

Per Melander, kommunikatör
Humanistisk fakultet

Tel:  090 - 786 93 79

Kontaktformulär

Nyheter i RSS-format

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på fakultetens nyheter i RSS-format:
Svenska nyheterEngelska nyheter